två böcker

Den här boken lånade jag på biblioteket för snart tre veckor sen. Vi läser nämligen den i en bokklubb som jag har med lite folk jag träffade på en språktävling i Manchester den här sommaren (bäst sättet att hålla kontakten). Jag har aldrig läst Virginia Wolf förut, det enda jag visste om henne var hennes makabra självmord. 86 sidor är lästa vilket är väldigt lite på tre veckor, men man kan inte sätta sig på tunnelbanan och bara ströläsa någon sida eller två då språket är invecklat och meningar kan innehålla tre olika trådar samtidigt. Det krävs koncentration, vilket absolut inte är något negativt. Snarare tvärt om.
 
Det jag vet hittils om händelseförloppet (jag undviker att läsa på baksidorna av böcker) är att vi får följa en familj och några andra människor som familjen har bjudit in till sitt sommarhus. Och så är det någon fyr inblandad också. 86 sidor har alltså inte gett ett särkilt framskyndande händelseförlopp, men desto färgstarkare personlighetsskildringar. Jag har aldrig blivit så insatt i så många karaktärer på så få sidor. Det är jag imponerad av och det ska bli intressant att se vart den här boken fortsätter.
 
När jag insåg att det inte var något idé att ta med To the lighthouse utanför ytterdörren började jag ta med andra böcker för tunnelbane- och bussläsning. Först hade vi en bok i skolan och när den var utläst köpte jag lägligt nog den här boken. Jag har läst Johanna Nilsson förut (Hon gick genom tavlan ut ur bilden är en av de värsta samt bästa böckerna som finns inom svensk litteratur) och snappade bara åt mig den på måfå inne på stadsmissionen. Det tog mig en dag att läsa 200 sidor för alltså herregud. 
 
De i utkanten älskade handlar om just människor som hamnat utanför samhällets trygga ring. Vi får bland annat följa en tjuv, en gatumusikant och en transvistit som gör sitt bästa för att klara sig i ett Stockholm som bara ser ner på dom. Vissa klarar sig, vissa inte. 
 
Jag kan inte ens börja med att förklara sättet Johanna Nilsson skriver på. Ni måste läsa själva för att förstå. Den här boken var jobbig samtidigt som den var så otroligt fin och jag rekomenderar den varmt.
 
Det var oundvikligt att jag skulle börja prata om böcker i den här bloggen, det kommer komma mer så be aware. 
Nu ska jag gå och vara social ute i värmen som inte är september för fem öre.